Snart blir det möjligt att se hur invånarna i Västra Götalandsregionen konsumerar sjukvård. Med hjälp av en gemensam databas för primärvården, sjukhusen och de privata mottagningarna går det att följa patienternas väg genom vårdkedjan.
Projektet Regional vårddatabas är ett av bidragen till Dagens Medicins tävling om bästa IT-lösningen i sjukvården. Det unika med databasen är att den samlar information från alla vårdgivare i Västra Götalandsregionen.
- Det nya är att vi fokuserar på individernas vårdkonsumtion och att allt ska finnas med, den slutna och öppna vården på sjukhusen, primärvården och de privata vårdgivarna, berättar projektledare Lars Westerlund.
Trots att informationen utgår från individer går det inte att spåra någons identitet i systemet. Varje person har i stället en 20-siffrig kod som följer honom eller henne. Ogenomtränglig anonymitet - Det är omöjligt att ta reda på vilken patient som döljer sig bakom koden och meningen är inte heller att följa någon enskild patient. Däremot kan det vara intressant att följa vissa grupper av patienter, säger Lars Westerlund.
Det går nämligen att söka på diagnos i systemet och få reda på hur de som lider av en viss sjukdom omhändertas av sjukvården. - Vi kommer att kunna hålla reda på om vissa patientgrupper, sedan de ansetts färdigbehandlade och skickats hem från sjukhusen, kommer tillbaka till akutmottagningarna eller om de följs upp med exempelvis rehabilitering, säger Lars Westerlund.
- Dessutom går det att se fördelningen mellan primärvården och sjukhusen. Det är ju känt att vissa patienter hellre söker upp sjukhusens akutmottagningar i stället för att gå till vårdcentralen. Geografiskt kan vi också se vart patienterna vänder sig. Databasen ska kunna ge underlag för beslut om hur resurserna ska fördelas, vilka prioriteringar som ska göras och för beställningen av vård.
Databasen ger helhetsperspektiv
- Tidigare har det funnits öar av information i de uppföljningar om vårdproduktion och vårdkonsumtion som regionen lämnar in till Socialstyrelsen och Landstingsförbundet. Även sjukhusen tar fram en del intern information, liksom de ekonomiska avdelningarna. Men det har aldrig gått att få någon samlad bild. Det beror också på att man har använt olika begrepp och termer. Nu har vi en standardiserad form, säger Lars Westerlund.
En gång i månaden ska vårdgivarna rapportera till databasen i en speciell vårdfil. Förutom diagnoser finns information om åtgärder, om vården var planerad eller oplanerad, var patienten skrivs ut och vart han eller hon sedan tar vägen i vårdapparaten, hur många dygn som patienten tillbringat på sjukhus och hur mycket vården har kostat. I framtiden kan databasen också vara en intressant källa till kunskap för forskare.
- Men i första hand är den till för att ge regionen information om den vård som man har ansvar för, säger Lars Westerlund.